Jag tror jag har funnit mig i det här livet.
Hon frågade mig imorse om hon kommer få åka till USA någon gång. Vi kan bara hoppas.
Jag skriver inte så mycket längre utan har hamnat i ett slags vakum. När jag vidrör känslorna slår de ut i full blom så det är med tveksamhet numer.
Hon har fått en " avlösare" och jag hoppas hon kan känna lite frihet nu.
Träden slår ut i ljusa färger. Gräset.
Längtar tillbaka som i denna sång...
Ta mig tillbaks, tillbaks till vår skog. Det var vi som skrev historierna där....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar