Vi tog vår semestertur.
Jag var förberedd trodde jag. Först Arvika och sen Göteborg med Liseberg. Vi hyrde bil och packade den totalfull.
Körde de 40 milen till Arvika. Dammsög, skurade och dammtorkade min mammas hus från eventuella rester av mjölk... Vilket innebär även produkter från mjölk... smör, fil, yogurth, ost...
Vi brukar bada i Glafsfjorden i Arvika, men vattentemperaturen var på 15 grader så Elsa fick inte bada. Min mamma har inte varmvatten så vi fick koka vatten till lagom temperatur pch sedan duscha henne.
Det kan låta enkelt men hon behöver tvättas av ofta i andra miljöer än hemma.
Jag måste ha stenkoll på vad jag använder vid disk och matlagning. Diska grejer minst 4 grr och kolla så att sakerna ej har sprickor för då kan allergener finnas däri.
På första o andra natten fick hon hackhosta. Vi låg vakna till ca 03.
Min egen astma är också rätt dålig så vi behöver båda sömn.
Myggor.
Kusinen kom över och Elsa vågar inte röra någon leksak hon rört ifall mjölk finns. 3 mil till sjukhuset planerar jag varje dag för eventuellt akutbesök.
Hon gråter. Jag gråter.
Vidare till Göteborg och det känns som en befrielse, men på hotellet finns andra problem. Hotell Liseberg har stora gröna kaniner som gärna leker med barnen och skojar.
Kanindräkter... fulla med mjölk?
Elsa gråter.
Hon får en kram av kaninen- går tillbaka till hotellrum och duschar och byter kläder.
Gråter igen.
Frukosten funkar inte alls. Hon får i sig ett ägg och en klunk juice och sen är ögonen röda. Vi går därifrån utan att jag hinner äta något direkt.
Hon säger
- varför får de äta vad de vill? Varför kan jag inte ens sitta här?
Andra barn leker runt med gröna kaninen.
Liseberg... torka alla handtag med våtservetter, samt efteråt hennes händer.
Vi lyckas till vår glädje stanna 12,5 timmar och vi har mestadels kul med avbrott för våtservetts köp och försök till att hitta mat när vår massäck tog slut.
Vi har egna glas och skålar med oss som ständigt måste diskas.
Vi turades om jag o min man att äta frukosten på hotellet.
Sen bestde vi oss att åka till Halmstad, Tylösand och plocka snäckor.
Vi åkte de ca 20 milen dit och tänkte sova på hostel men insåg att det låg för långt från sjukhuset så vi bokade om till annat hotell mitt i Halmstad.
Halmstad var en vacker stad och vi lyckades njuta lite.
Påväg till mataffären hittar Elsa en borttappad Iphone som hon plockar upp. Vi bestämmer oss för att låta ägaren ringa och återlämna den så vi väntar på detta men under tiden börjar Elsa hosta och ögonen blir röda. Vi torkar av med våtservetter och inser att telefonen måste ha haft nått på sig... vi lämnar in telefonen på en affär.
Väntar med akutväskan öppen. Ger henne kortison. Avvaktar. Det lugnar sig.
Hem till hotellet. Allt måste tvättas och allt ska ner i påsar utan att nudda annat. Duscha. Inte tvålen från hotellet dock med massor av parfym.
Varenda steg vaktas.
Dagen efter... frukost igen fast ensamma och uppdelade.
Bestämmer mig för att köra direkt till Stockholm då jag är orolig över henne. Hon verkar må bättre trots biverkningarna som är irritation osv...
Vi kör och hinner nästan till Jönköping innan hon klagar på ont i kinden och svullnad.
Kör det snabbaste jag törs till Jönköpings akut där de tar emot oss snabbt.
Mer kortison och mer aerius och doktorn tyckte vi kunde köra hem igen efter 3 timmar.
Med lite sömn och ständig oro lägger jag det på " hyllan" och beräknar avstånd och körtid mellan jönköping och Linköping och Södertälje. Rädslan är svår att beskriva. Rädslan dunkar inuti, huvidet lättar, reflexer i kroppen stängs av. Ingenting som vanligtvis gör ont känns.
Vi tar oss hem.
Försöker hitta guldkornen.
Snäckorna. Sanden, vinden i håret.
Karusellerna. Små ögonblick.
Hur ska jag handskas med min oro?
Tar tacksamt emot råd.
Vi är så isolerade.
