Ingen anafylaktisk chock sedan den där skoldagen.
Inga aerius på en vecka, men då heller ingen skola.
Hon har inte klagat på allergi på 3 dagar.
Någonting känns annorlunda. Hon är medtagen efter magsjukan, men det är inte det. Hoppas att det är xolair.
Vi var ute i solen idag och lekte kurragömma.
När solen tittar fram känns allt lite bättre. Som jag sagt innan så har jag inte återhämtat mig efter skolincidenten. Pulsen går igång snabbt när ambulansen tjuter i närheten.
Det mörknar till då och då. Jag kunde ha mist henne där och då.
Men idag var iallafall en rätt munter dag då tankarna gått att sortera.
Det är ju en chockupplevelse, sa min mamma. Inte konstigt att man måste bearbeta en tid efteråt.
Har så svårt för verkligheten runt min kära lilla unge och riskerna runt henne.
Acceptera. Acceptera. Försök förbättra.
Elsa och min man Devon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar