Varje ögonblink

Ambulanssirenerna hörs genom väggarna. Den är påväg till någon annan. Mitt i stan. 

Mina tankar stannar upp och dimman sänker sig över mina ögonlock. 

Jag vill bort. Bort. Var vet jag inte. 

Människor blir avlägsna. Munnarna rör sig sakta och jag lyckas avskilja ett fåtal ord och låtsas att jag är med. 

Kroppen är alltid beredd på det värsta tänkbara. 

Men ögonen vänjer sig aldrig. Varje ögonblink blir ett foto. 

Jag kan inte blunda för världen. 

Jag har många hundra bilder. 

Idag kom Mertz från 

Matnyttigt.se och barnastma.se Kolla gärna sidorna. 

Vi gick ner till vattnet för att fotografera. En mycket empatisk man som det var lätt att prata med.Tack!