lördag 21 februari 2015

Vatten

Drömmar ter sig verkliga ibland och paniken kan bli total. De går rakt in i hjärtat. 
Drömde att jag lämnat bort Elsa till en familj över atlanten för avlastning.
Försökte ringa men fick inget svar. 
När jag tillslut fick prata med henne och sa att hon kan flytta hem, ville hon stanna hos sina vänner.
När drömbubblan sen sprack sitter känslan kvar. Hur och varför lämnade jag bort henne?
En period när hon var mindre stängde jag av känslorna en del för att orka. Jag orkade knappt säga att jag älskade henne. Rädslan tog över. 
Men nu. Nu flödar känslorna fritt. 
Min mamma berättade att hon under en period av min barndom inte kände något. Som skydd mot smärtan att jag skulle tas ifrån henne. Dö.
Blödande hjärta låter som en klysha.
Men så känns hjärtat. Hårdare slag. 
Halsen känns fri. 
Ögonen blankare. Vattnet mindre grumligt. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar